go to the original language article
Bryssel/Nya Delhi – Handelsavtalet som ingåtts mellan Europeiska unionen (EU) och Indien öppnar ett nytt kapitel mellan båda parter och dess betydelse överskuggas inte av tvister om import av känsliga jordbrukskommoditeter eller stål till EU, vilket EU‑kommissionären för handel och ekonomisk säkerhet Maroš Šefčovič fick en telefonfråga om från TASR:s Brysselkorrespondent.
Maroš Šefčovič påminde om att frihandelsavtalet var huvudpunkten i förhandlingarna mellan Indiens premiärminister Naréndrom Módím och Europeiska kommissionens (EK) ordförande Ursulou von der Leyenovou och Europeiska rådets ordförande Antóniom Costom under det 16:e EU‑Indien‑toppmötet i Nya Delhi.
”Vi öppnar verkligen ett nytt kapitel i relationen mellan Indien och EU”, meddelade Šefčovič och bekräftade att européerna i samband med avtalet inte behöver oroa sig för billigare import av nötkött och kycklingkött eller ris.
Šefčovič påminde om att sedan han i EK tog över ansvaret för handelspolitiken har hans förhandlingar med den indiske partnern, handelsministern Pijušom Gojalom, varit ”synnerligen intensiva”. Bara förra året träffades de mer än tio gånger för att hitta beröringspunkter som skulle göra det möjligt att slutföra avtalet och för att undvika att upprepa misstagen från tidigare förhandlingar, som inleddes för 10 och enligt vissa källor redan för 20 år sedan.
”Redan i början av mitt mandat som EU‑kommissionär med ansvar för utträde kom vi överens om att vi ömsesidigt skulle undanta de mest känsliga kommoditeterna.” Maroš Šefčovič
”Redan i början av mitt mandat som EU‑kommissionär med ansvar för utträde kom vi överens om att vi ömsesidigt skulle undanta de mest känsliga kommoditeterna. För Indien var det mejeriprodukter och ris. För oss var det nötkött, kycklingkött och socker samt ytterligare några produkter som vi ställde utanför avtalet”, förklarade han.
Kommissionären noterade under förhandlingarna med Indien farhågor kring avtalet från den europeiska stålindustrins sida, eftersom Indien hör till de största aktörerna i världen inom stålsektorn.
Han hävdar att han förklarade för de indiska partnerna att EU på grund av situationen på marknaden för stålprodukter har gått in för att minska importen till Europa med 47 %. Detta gäller varje importör. EU‑kommissionen och Šefčovič presenterade denna strategi i oktober 2025.
”Men när det gäller länder som vi har undertecknat ett frihandelsavtal med, behandlar vi dem som privilegierade partner. Sådan kommer också inställningen till Indien att vara. Jag tror att vi har hittat en gemensam beröringspunkt där Indien kommer att vara i en bättre position”, sade han. Han påpekade att unionen med hänsyn till den antagna lagstiftningen endast måste agera inom de siffror som redan har avtalats, det vill säga en minskning av importen av stålprodukter med 47 %.
Enligt honom befinner sig dock Indien ”i en mycket god position” och preliminära diskussioner har redan ägt rum. Unionen kommer att agera som om frihandelsavtalet redan hade ratificerats, vilket innebär att Indien har hamnat i positionen som en betydande partner. Båda parter tror att alla förhandlingar om hur importen av stålprodukter ska minskas med 47 % kommer att avslutas senast den 30 juni.
Efter detta datum börjar nämligen EU:s mekanism att gälla, enligt vilken alla exportörer som exporterar mer än 5 % av stålet till EU måste genomföra förhandlingar om hur de vill minska sin import till Europa. Denna process, som Šefčovič påpekade, styrs av artikel 28 i Världshandelsorganisationen (WTO). (27 januari)