go to the original language article
Europeiska kommissionen planerar för närvarande en europeisk upphandling av AI‑gigafabriker; även företag utanför Europeiska unionen kommer att kunna delta i den – sade vice digitaliseringsministern Dariusz Standerski till Polska Pressbyrån. Han betonade att Polen inte lägger ned vapnen i frågan om den baltiska gigafabriken, men att Estland och Lettland har dragit sig ur projektet.
I februari i år meddelade Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att en EU‑fond ska finansiera fem gigafabriker för artificiell intelligens i Europeiska unionen, som ska utformas för att implementera mycket stora modeller och AI‑applikationer i en aldrig tidigare skådad skala. Uppförandet av gigafabrikerna är beroende av de regler som Europeiska kommissionen för närvarande arbetar med. Polen har som ledare tillsammans med Litauen, Lettland och Estland samt företag och vetenskapliga institutioner från dessa länder i juni bildat konsortiet Baltic AI GigaFactory. Anmälan om den baltiska gigafabriken godkändes av Europeiska kommissionen i juli, och i november anslöt sig Tjeckien till konsortiet.
– Arbetet med reglerna i Europeiska kommissionen pågår fortfarande, men principerna för att bygga gigafabriker kommer säkert att förändras, eftersom kommissionen har beslutat att ändra sitt perspektiv och dra sig tillbaka från de ursprungliga överenskommelserna – sade vice digitaliseringsministern Dariusz Standerski i en intervju med Polska Pressbyrån (PAP). Som han påpekade, utgick de regler som utarbetades i början av detta år från en tävling där medlemsstaterna tillsammans med konsortier, det vill säga berörda affärs- och forskningsorganisationer, skulle delta. För närvarande planerar kommissionen dock en europeisk upphandling.
– Det vill säga på samma sätt som Europeiska unionen köper kontorsmaterial, kommer den också att köpa gigafabriker för artificiell intelligens. Det innebär att efter att upphandlingen har utlysts kommer endast företag att anmäla sig för att bygga gigafabriker, och de kommer att bedömas enligt tidigare fastställda regler. I slutändan kommer en resultatlista att offentliggöras, vilket är standard i upphandlingar som också genomförs i Polen. Till upphandlingen kommer även konsortier av flera företag att kunna anmäla sig för att bygga en gigafabrik i ett visst land – förklarade vice ministern.
På frågan vad detta innebär för projektet med den baltiska gigafabriken, meddelade Standerski att digitaliseringsdepartementet inte lägger ned vapnen. – Vi kommer fortsatt att stödja inte bara konsortiet för den baltiska gigafabriken, utan alla företag som vill anmäla sig till den europeiska upphandlingen. Jag har bokat ett möte med företagarna i konsortiet, liksom med företrädare för de platser i Polen som har anmält sig till projektet. Gigafabrikens projektkontor vid digitaliseringsministeriet fortsätter att verka. Vi avslutar ingenting här, vi kommer att delta i denna process – försäkrade vice chefen för departementet.
Han tillade att Tjeckien och Litauen fortfarande vill delta i projektet tillsammans med Polen. Däremot söker Estland och Lettland för närvarande ”andra möjligheter”.
– Vi har utfört ett mycket stort arbete, för vilket jag är oerhört tacksam. Relationerna mellan de baltiska staterna, Polen och Tjeckien har kommit varandra mycket närmare, även genom att kontakter med företag har knutits. För närvarande ingår redan över 270 företag från olika länder i konsortiet (den baltiska gigafabriken – PAP), och de har börjat tala med varandra, träffas och samarbeta. Så det är ett konkret värde – sade Standerski.
Som han påpekade, enligt det senaste förslaget från Europeiska kommissionen ”bör medlemsstaterna lägga ut pengar i förskott” på gigafabriken i sitt land, redan före upphandlingens början. – För närvarande har vi sådan information att det ska röra sig om 17,5 procent av det maximala belopp som kan avsättas för en gigafabrik. Däremot vet vi inte hur Europeiska kommissionens exakta beräkningar kommer att se ut. Det finns fortfarande väldigt många oklarheter. Samtidigt finns det en förväntan om att medlemsstaterna i förväg ska garantera att de har medel – påpekade vice chefen för digitaliseringsministeriet.
På frågan om sådana regler gynnar de rikaste länderna i Europeiska unionen, kommenterade Standerski att ”det definitivt är en genväg” som de europeiska länderna ”inte förtjänar”.
På frågan om globala big tech‑företag kommer att tillåtas delta i den europeiska upphandlingen av gigafabriker, svarade vice ministern att departementet ”för närvarande inte finner något undantag för företag utanför Europeiska unionen i Europeiska kommissionens förslag till regler”.
PAP:s samtalspartner sade att han ”inte vill slå fast” om Europeiska kommissionens beslut kan ha påverkats av big tech‑lobbying, eftersom han ”inte har tagit någon på bar gärning”. – Däremot är det med säkerhet en begränsning av den djärva vision som Europeiska kommissionen fortfarande hade i början av detta år. En vision som jag bedömde som banbrytande, eftersom det enligt min mening var en plan för en helt ny öppning inom investeringar i Europeiska unionen. Jag tog med sorg emot att kommissionen begränsar sina planer, eftersom det enligt min mening är till skada för Europeiska unionens fortsatta utveckling – sade han.
Han meddelade att Polen fortfarande kommer att förespråka skapandet av gigafabriker inom ramen för europeiska konsortier. – Vi kommer också att bjuda in andra länder att stödja denna ståndpunkt. Däremot är det Europeiska kommissionen som har lagstiftningsinitiativet, och det är dess fördel gentemot andra institutioner – påpekade han.
Med hänvisning till vilka chanser det polska projektet kommer att ha efter regeländringen, bedömde vice ministern att ”uppgiften nu är mycket svårare”, men – försäkrade han – digitaliseringsministeriet ”kommer att göra allt för att erbjudandet från Polen ska vara så bra som möjligt”. – Jag vill påminna om att man inte gav oss några större chanser till en fabrik för artificiell intelligens, och vi bygger två. Det är alltså inte den första utmaningen vi tar oss an – sammanfattade han.
Standerski meddelade att ett möte med företrädare för finansministeriet om budgeten för gigafabriken planeras i början av januari. Däremot ska Europeiska kommissionens officiella regler om gigafabriker offentliggöras under andra halvan av januari.
Av den information som vice digitaliseringsministern lämnat framgår att Polens bidrag i det ursprungliga projektet till den baltiska gigafabriken skulle uppgå till cirka 550 miljoner euro, men inte som en engångssumma, utan i ett längre tidsperspektiv – från 2027 till 2031.
Europeiska kommissionen tillät två stora lokaliseringar och ett obestämt antal mindre ”antenner”. Däremot övervägde digitaliseringsministeriet att skapa det första centret på en av fem platser i Polen: i Poznań (huvudsökande är bolaget Beyond.pl), i Wrocław (Politechnika Wrocławska), i Warszawa (Interdyscyplinarne Centrum Modelowania Matematycznego i Komputerowego Uniwersytetu Warszawskiego), i Kraków (Nowa Huta Przyszłości SA) och i Skawina (en stad i Lillpolens vojvodskap, där huvudsökande är bolaget Polcom). Dessa platser valdes ut från 10 ansökningar på grundval av en analys bland annat av tillgången till teknisk infrastruktur på tomten och tillgången till elnätet med en effekt på minst 25 MW.
– Vi tittade också på tillgången till hård infrastruktur, såsom flygplats och brandvägar. Vi uppmärksammade även certifikat, till exempel när det gäller energieffektivitet, fysisk säkerhet, fiberoptiska förbindelser och så vidare. Av 10 platser hade 5 redan uppfyllt mer än hälften av de krav som ställdes – sade Standerski. Efter att ansökan om den baltiska gigafabriken godkänts av Europeiska kommissionen skulle departementet starta en formell tävling för att välja den första platsen.
Standerski kommenterade också de boendes oro över buller, avgaser samt hög vatten‑ och energiförbrukning från datacenter som planeras av privata företag, bland annat i kommunen Michałowice i Mazowieckie vojvodskap. Han försäkrade att ”vid valet av platser för projekt som gigafabriken har man försökt välja områden långt från befolkningskoncentrationer, industriområden eller platser där sådan infrastruktur redan finns och kan byggas ut”.
– De slutliga besluten om bygglov och miljöpåverkan på en specifik plats, till exempel skydd av floder, fattas av lokala organ, såsom landshövdingen eller vojvoden. Om det uppstår någon form av protest från invånarna och det behöriga organet fastslår att man inte kan bygga en gigafabrik på det aktuella området, kommer digitaliseringsministeriet att anpassa sig till ett sådant beslut – försäkrade Standerski.
I februari i år meddelade Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU‑fonden InvestAI, med en budget på 20 miljarder euro, ska finansiera fem gigafabriker för artificiell intelligens i Europeiska unionen. I juni i år skickade 16 medlemsstater, däribland Polen, 76 preliminära ansökningar i denna fråga. Ursprungligen skulle Europeiska kommissionen bjuda in länderna att lämna in officiella ansökningar i slutet av 2025.
Enligt ansökan om Baltic AI GigaFactory skulle investeringen kosta 3 miljarder euro, det vill säga cirka 12,7 miljarder złoty. 65 procent av detta belopp skulle komma från den privata sektorn och 35 procent från den offentliga sektorn, varav hälften (17,5 procent) skulle tillhandahållas av Polen, Litauen, Lettland och Estland, och den andra hälften (17,5 procent) av Europeiska kommissionen.
Europeiska kommissionen har på sin webbplats påpekat att fabriker för artificiell intelligens är dynamiska ekosystem som stöder innovation, samarbete och utveckling inom AI‑området. Inom Europeiska unionen ska 13 sådana fabriker uppföras. I Polen byggs den första AI‑fabriken vid Akademickie Centrum Komputerowe Cyfronet AGH i Kraków (Gaia AI Factory), och den andra, med namnet Piast‑AI, ska byggas i Poznań. (30.12.2025)